När sorgen tar över!

Jag tänker lägga fokus på hur sorgen och dess olika faser visar sig när vi är med om något trauma , dödsfall , sjukdom och otrohet.

Men innan vi börjar med fakta så tänkte jag berätta lite om ett av mina värsta trauman drabbade mig och hur det sen utvecklades.

År 2004 så fick jag olust känsla i min kropp och en oro som är svårt att förklara. Jag kände att mannen som jag valt att älska i nöd och lust blev oärlig och var otrogen.

Av en ren tur eller otur så skulle jag installera ett data spel till min son och när jag skulle lägga in min mail adress så dök det upp en adress som jag inte kände till. Min första tanke var att det var nåt min man hade typ nån kollega. Men min oro gjorde att jag tog mig in på min mans mail och sökte på den okända adressen.

Det dök då upp ett flertal mail med mycket och starka kärleksförklaringar från min man till en kvinna som min man jobbat med.

Jag blev så ställde för jag litade verkligen på honom , i chock reste jag mig upp från stolen och med detsamma rasade min kropp ihopa till en säck på golvet.

Jag blev totalt förlamad och låg på golvet en bra stund. Jag kvicknade till och ringde i desperation till min sons pappa ,för att hämta min son. För jag ville inte visa honom hur ledsen, arg och förtvivlad jag var.

Det tog kanske 60 min innan hans pappa kom och under den tiden tvingade jag mig att försöka bete mig normalt. När min son åkt iväg så rasade jag i hallen. Med skakningar och sån förtvivlan ringde jag min man , han var då på sin båt och på samma båt jobbade denna kvinna.

Min man blånekar till mailen , han påstår att de inte finns?! Jag tar då och läser upp det ena för honom och då börjar han svamla att det inte var något kärleksmail.

Jag stänger telefonen i ursinne , tårarna bara sprutar fram , ångest blir som en dödsfälla. Men i min chock så får jag tag på 2 väninnor och de kommer på stört.

Jag fick sen mega impuls för att få tag på denna kvinna. Jag visste vad båten hette och vad hon hette så jag ringde båtens Kapten. Förklarade att jag ville prata med henne ,han ville veta varför och jag sade då vad som skett.

Efter ca 60 min ringer hon , hon påstår då att det är min man som flörtat med henne och hon har sin karl hemma och hon skulle aldrig vara otrogen. Jag bara sa attnde mail hon skickat tillbaka till min man var lika med otrohet. Men hon fnös bara , jag sade till henne att hon kunde få behålla min man för jag ville inte ha honom.

Senare under kvällen sjukar jag in och får missfall. Chocken och sorgen ger sig till känna genom missfall. Jag mådde så dåligt. Min man kom hem efter 4 dar och då hade jag packat hans saker.

Men senare så efter hans förklaringar och ursäkter och hans agerande som han hade ångest för sluta med att vi gick på par rådgivning, han gick också i terapi själv och jag själv.

Vi fortsatte att försöka komma tillbaka till varann. Men en dag så kände jag att jag aldrig kommer att förlåta honom så jag tänkte bryta upp Men då fick jag reda på att jag var gravid igen. Jag kände att de var ödet som talat och tänkte att detta var ett tecken på en ny grund.

Vi lever ihopa idag , men jag har verkligen försökt förlåta honom ,men det sitter som en tumör i kroppen ,men jag kämpar på för att jag älskar honom.

De första åren efter otroheten så kollade jag allt , hans mail , hans Facebook, titta o hans mobil , sökte igenom kläder , skor och väskor. Jag var totalt paranoid.

Men en dag bestämde jag för att sluta jaga efter bevis för jag kände att dessa energier skall jag lägga dels på mig själv och mina barn.

Visst oron gnager när han går ut eller är borta , ångesten kommer och går men jag vet att det som händer det händer och ingen makt eller kontroll i världen kan hindra honom göra fel beslut.

Vi som har varit med om otrohet får inte glömma bort vår egna existens och välmående. Det första året efter affären trodde jag att jag inte var god bog till honom att det var jag som drivit fram detta.

Men nu idag så vet jag att det helt och hållet var hans fel och hans val och hans lustar. Ett ego svagt svin helt enkelt.

TAPPA INTE TRON PÅ DIG SJÄLV DET ÄR INTE DU SOM ÄR ORSAKEN DIN PARTNERS VAL. DU MÅSTE VARA RÄDD OM DIG SJÄLV OCH LÅTA ALLA DINA KÄNSLOR KOMMA UT.

Alla sår kan läkas och du är inte ensam i din utveckling och process.

Med all kärlek från mig❤❤❤