Godmorgon, eller skall vi säga trevlig natt?

För mig är det morgon. Jag brukar vara inne på life linjen nästan varje från 03.00 till 05.30 .

Jag säger därför godmorgon. Jag hoppas er natt varit bra och ingen sovit dåligt pga olika saker i era liv.

Sömn är otroligt viktigt ,mycket mer än vad man tror. Om du inte får sova så till slut så blir hjärnan trött. Självklart vet ju alla det men det inte alla vet är att hjärnan vid extrem trötthet kan skapa sk hjärnspöken vilket kan innebära att man ser och hör saker som ej finns där. Har man också en neuropsykisk sjukdom/diagnos då är man mer skör.

Samtidigt som jag får ibland en del samtal där vi pratar om man kan vara extra känslig av att känna av och se andra sidan av livet , alltså en känslighet för att känna av tex andar och spöken. Detta är en mycket svår balansgång ; är du extremt trött eller har du som jag xtra känslor och extra skörhet inför det okända?

En del människor förstår inte att man kan känna av andra sidan. Går man till läkare så finns en risk att man blir klassad som psykisk sjuk och blir i många fall inte betrodd. Hur vet jag det?Jo för att jag själv varit där och nämnt för nån kurator om att jag bla när jag jobbade på ett äldreboende såg jag dödsängeln vid sängkanten , de nätter jag hade jour bredvid nån patient/brukare som låg inför döden. Hon menade att jag behövde mer tid hos henne som kurator än nån annanstans. Men jag såg det jag såg. Och kände det jag kände.

Jag har alltid varit känslig för det okända , redan som barn och man lärde sig snabbt att vara tyst om det. Det var liksom inget man pratade högt om Det var inte förrän vi en dag , jag och en av mina kollegor pratade om en patients död som vi kom in på det att vi båda sett dödsängeln sitta vid hennes sängkant. Det var en riktigt bra känsla av att man inte var ensam om att se och känna det sista andetaget vid livets slut.

Hur var det att se dödsängeln? Det var vackert och lugnt. Tänk er ett varmt ljussken och en svag gestalt med änglavingar som spred ett lugn och gav det sista andetaget tillsammans med den döende kvinnan. Lugnt och fruktansvärdt vackert och en varm känsla som spred sig över rummet och över mig och hela min kropp och gåshud på mina armar . Jag kunde känna trygghet över att jordelivet var över och vägen till andra sidan var så himla kärleksfullt. Ingen kamp eller smärta utan bara ett lugnt och fridfullt andetag…

Ha en fin dag med kärlek och frid!